rosaskoldpadda

JAG DÖR!!!! (nej vadå? Jag överdriver inte alls...) Jag är så sjukt stressad, vill inte. Jag hatar att stressa, jag vet inte vad som är med mig. Jag förstör så mycket för mig själv. Jag undviker att göra alla arbeten som det är meningen att jag ska göra... jag är bara helt borta i huvudet nu...

Jag blev så orolig idag på psykologin när vi såg en film om ätstörningar, jag kände igen så mycket av det som jag vet Marie gör. Hon blir bara värre och värre... Hon äter aldrig i skolan, hon påstår att hon sitter och äter ägg i biblioteket när vi är i matsalen. Hahahaha...visst! Hon äter bara äggvitan och det finns ingen näring i det. Hon tränar hela tiden och hon har gått ner skitmycket i vikt. Droppen var när hon smsade Anna klockan fyra på morgonen när hon var ute och joggade, ute och joggade! FYRA PÅ MORGONEN! Jag blir rädd när jag hör sånt, jag vill inte att det ska gå illa för henne. My och Anna var hos kuratorn häromdagen och pratade om henne och kuratorn tycker att det låter som att hon är på väg att få eller att hon har ätstörningar, hon tyckte att vi skulle prata med henne. Hur ska man ta upp en sån sak. "Hej, vi tycker att du har ätstörningar, snälla blir inte sur! Vi bryr oss!" Jag vet inte hur vi ska göra. Kuratorn skulle iallafall kalla henne ifall vi inte kan få henne att gå dit. Dte känns bara som att det här kommer att bli skitjobbigt. Jag hatar konfrontationer. Jag vet att hon antingen kommer att bli arg eller ledsen. Jag hoppas att hon fattar att vi gör det för att vi bryr oss om henne. 

Vad ska man göra?